I selvpåfært ensomhet i Paris, dit Strindberg flyttet i 1894, hvor han beskjeftiget seg med vitenskapelige eksperimenter og mystisisme, okkultisme og alkymiske oppfinnerdrømmer, skriver han seg i dagboks form ut av naturalismen og inn i en mer jeg-fiksert ekspresjonisme som vi kjenner fra bl.a. Hamsuns Sult.

Utkom første gang i 1897.

Uppmärksammade och hyllade This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom av filosofen Martin Hägglund kommer nu äntligen på svenska, i en utvidgad och fördjupad utgåva. Den är en djupt inspirerande bok om hur vi kan förändra våra liv och hur vår strävan efter frihet och demokrati borde leda oss vidare bortom både religion och kapitalism. Hägglund menar att vi i stället för en religiös tro på evigheten bör fördjupa en sekulär tro som är hängiven vårt ändliga liv tillsammans. Han visar hur andliga frågor om frihet inte kan skiljas från ekonomiska och materiella villkor: allting handlar om hur vi behandlar varandra i det här livet och vad vi gör med vår tid.

Med utgångspunkt i stora filosofer från Aristoteles till Hegel och Marx, skönlitterära författare från Dante till Proust och Knausgård, ekonomer från Mill till Keynes och Hayek, och religiösa tänkare från Augustinus till Kierkegaard och Martin Luther King Jr, visar Hägglund vägen mot ett friare liv. Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet får sin svenska språkdräkt i ett samarbete mellan New York-baserade översättaren Andreas Vesterlund och författaren Martin Hägglund.

Forlagets omtale:

Cornell Woolrich har kommit att betraktas som lika betydelsefull för den amerikanska hårdkokta traditionen som de betydligt mer kända namnen Raymond Chandler och Dashiell Hammett.
För film noir har Woolrichs bidrag varit minst lika stort som de andra portalfigurerna i noir-genren. Flera av hans berättelser har blivit stora filmklassiker, exempelvis Fönstret åt gården av Alfred Hitchcock och Bruden bar svart av François Truffaut.
»Fönstret åt gården«, Woolrichs mest berömda novell, och »För återstoden av livet«, något av det bästa han skrev under sina sista år, återfinns i den här volymen, tillsammans med 14 andra noveller (där flera andra för övrigt också har filmatiserats som »Momentum«, av Hitchcock, och »Fönstret«, av Ted Tetzlaff).
I svensk översättning av Ingvar Skogsberg och Lars Ekegren.

I en tid när alla kan informera sig om vad som helst, men allt färre förmår koncentrera sig, framstår den lyckade läsningen av en riktig bok som en frälsning från världsplågan stress. För den legendariske amerikanske litteraturkritikern Harold Bloom är läsning ett sätt att finna harmoni men också mer än så. Snarare än information erbjuder den stora litteraturen vishet.
Bloom, världsberömd för stora kritiska verk som The Anxiety of Influence [1973] och The Western Canon [1994], riktar här en vädjan till samtiden från en »desperat läsare«. Han inleder med att guida genom de stora genrerna poesi, roman, novell, drama och går sedan snabbt vidare till sina älsklingar: Williamarna Shakespeare och Blake, Emily Dickinson och andra, innan han introducerar sitt hemlands epik. Hur läsa och varför framstår som en allt riktigare och viktigare bok. I svensk översättning av Staffan Holmgren. 

Hjalmar Söderbergs novellkonst är stämningsrik och elegant, koncentrerad och flyktig på samma gång. Ensamma, vilsna eller sammanhangslösa människor tecknas i avgörande ögonblick. Miljöerna träder fram med snabba, impressionistiska penseldrag. Här står friheten att välja ofta mot en oförmåga att leva, på grund av inre konflikter, yttre omständigheter eller sociala konventioner. Den livshållning som kommer till uttryck brukar förknippas med livsledan och dekadensen som var på modet kring sekelskiftet 1900, även om den lika gärna kan ses som ett förebådande av 1940-talets existentialism. Men främst är Hjalmar Söderberg en stor människokännare som med allvarlig blick fångar sina gestalter när kärleken, sorgen, tvivlet eller erotiken är som allra mest intensiv - och, inte minst, en lysande Stockholmsskildrare.
I denna volym ingår den stora merparten av Hjalmar Söderbergs noveller.

Katherine Mansfield hör till världslitteraturens största namn i novellgenren. Tidigt präglad av ryske Anton Tjechovs impressionism utvecklade Mansfield en egen modernistisk berättarstil som haft stort inflytande på all senare novellkonst. Hennes berättelser är styrda av psykologiska konflikter, gestaltade med en subtilitet och en poetisk skevhet som ger dem ett liv bortom språkens konventioner.
Denna bok samlar inte mindre än 38 av Mansfields noveller. Samtliga texter från de klassiska verken Bliss & Other Stories [1920] och The Garden Party & Other Stories [1922], därtill ett urval postuma berättelser.
I svensk översättning av Märta Lindqvist, Birgitta Hammar och Ingrid Ingemark och med ett nyskrivet förord av författaren Wera von Essen.

Den försupne, avsatte prästen Gösta Berling räddas till livet av den hårda majorskan på järnbruket Ekeby, i vars flygel en grupp dagdrivare och festprissar - »kavaljererna« - fått fristad. Under en blöt julfest får de besök av brukspatron Sintram, som står i förbund med djävulen. Gösta Berling lockas skriva under ett kontrakt i blod.
Skönhet och destruktiv passion, kaos och uppror, hjältedåd och poesi; till sist den eviga kampen mellan gott och ont, förlagt till det tidiga 1800-talets Värmland. Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga hör till de absoluta klassikerna och saknar motstycke i svensk litteratur.

SELMA LAGERLÖF [1858-1940] är ett av den svenska litteraturens största namn. Den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. Hennes mest lästa och älskade verk är den storslagna debutromanen, en episk skröna om det tidiga 1800-talets Värmland, Gösta Berlings saga [1891], i dag översatt till 50 språk.

Italienaren Carlo Levi var läkare, konstnär och författare av judisk börd. Han var uttalad antifascist, vilket ledde till att Mussolinis regim förvisade honom till Luciana, en gudsförgäten del av södra Italien.
Trots att han är politiskt utstött möts Levi av värme och gästfrihet i de byar han hamnar i - Grassano och Gagliano. Trakten är ytterst fattig: här finns bara en bil, och en toalett, man saknar de mest grundläggande förnödenheter och hänger sig åt en blandning av katolicism och mysticism. Malaria och vidskepelse härjar, borgmästaren missköter skolundervisningen och står hellre på balkongen och röker, måltiderna är påvra och består som regel av bröd, olja och tomat.
Kristus stannade i Eboli är Carlo Levis myllrande berättelse om människorna och livsvillkoren han möter i sin exil under åren 1935-36, på en plats som Jesus, enligt myten, bara besökte helt kort - och sedan övergav.
I svensk översättning av Karin De Laval och med ett nyskrivet förord av Torbjörn Elensky, författare och kritiker.

Forlagets omtale

Språkforskaren Peter Kien vill bara vara i fred med sina tjugotusen böcker i våningen i Wien. Han har inte många försonande egenskaper: kall, rigid, misantropisk, misogyn. Genom ett ödesdigert missförstånd blir han tvungen att gifta sig med sin hushållerska Therese. Vad som först liknar en praktisk lösning slutar som mänsklig samvaro ofta gör - i katastrof. 
Förbländningen från 1935 blev Canettis enda roman. En mänsklighetens vansinneskomedi om hur människor inte kan sluta behärska varandra. Respektabel är här endast maktmänniskan - den starke bländar den svage. Canetti var sin onda tid på spåren, långt före andra världskrigets utbrott.  Med ett förord av kritikern Fredrik Hertzberg.

»Så snart man har överlämnat sig åt massan, fruktar man inte dess beröring.« Elias Canettis omvälvande bok från 1960 är en undersökning av människan och samhället, och framför allt av hur människor i större grupper både utövar och underkastar sig makt. Med exempel från de mest skilda sfärer - apors handrörelser, religiösa festivaler, inflationens betydelse i Weimarrepubliken - bygger Canetti upp en komplex bild av det mänskliga tillståndet: rädslan är grundvillkoret, och folkmassan utgör drivkraften för all förändring genom historien. Såväl totalitära som revolutionära rörelser följer samma logik - massan blir en egen kropp, och varje föreställning om ansvar och individualitet sätts ur spel.
Canetti skriver utifrån egna erfarenheter, och med språkets alla nyanser. Massa och makt är en oöverträffad kartläggning av människans psyke, hennes otillräcklighet och hennes djupaste skräck.
I översättning av Paul Frisch, med ett nyskrivet förord av Martin Lagerholm, litteraturkritiker och kulturskribent.

Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.

I Smalånger er det meste som vanlig. Maria er funnet død. Broren hennes drikker seg i hjel. Harmynte John har øyne som sorte hull i verdensrommet, og eldreomsorgen får en ny ansatt, Janakippo, som knivstakk faren sin med en høygaffel. Slik er første boka i trilogien - Jag for ned till bror. Denne utgaven inneholder hele trilogien, inkludert Vi for opp med mor, og Sen for jag hem.
 

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi.
Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs.
Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi.

Staffan Bergstens Den svenska poesins historia är det första översiktsverket över den svenskspråkiga poesin, en engagerande introduktion till de berömda höjdpunkterna lika väl som till underjordiska förbindelser och avlägsna ekon.
Med lätthet och vittfamnande kunskap tecknar Bergsten vägen från besvärjelser och ballader, över herkuliska stordåd, suckars mysterier och svartalfer, sköldmör, bokstävlar och vita mäns slavar till den nyare poesin från tiden före 2007, när boken utkom för första gången. Ett rikt och personligt urval av de avgörande dikterna från förr och nu presenteras, analyseras infallsrikt och sätts in i sitt litterära och historiska sammanhang.
Här finns även en utförlig uppslagsdel med biografiska notiser över de viktigaste poeterna samt en lättfattlig genomgång av verslärans grunder. 

Äntligen i nyutgåva - boken om Erik och Sigvard!

De två bröderna Gustafsson lever ett gammaldags jordbrukarliv nära naturen i Hågeryds by utanför Växjö. Författaren Stefan Edman och fotografen Torsten Axelsson följde dem i deras vardagsmödor med djur och landskap under ett helt år i mitten av 90-talet och fick ta del av både förnöjsamhet och livsvisdom. 
 
Det blev en berättelse om ett småbrukar-Sverige på väg att försvinna, ett året-runt-reportage hos människor som lever enkelt och nära naturen - och som samtidigt kan kosta på sig att skämta om en del konstigheter i det moderna samhället.

Boken, som kom ut 1996, trycktes i flera upplagor. I denna nyutgåva finns också fortsättningen på berättelsen samt ett 40-tal bilder som inte publicerats tidigare. Hur har Erik och Sigvard det nu?