Monografien Melted Snow, utgitt på det sveitsiske forlaget Lenz Press, introduserer Ida Ekblads omfattende verk, og dokumenterer karrieren fra 2007 til 2021, med fokus på kunsten hennes og hvordan hun kontinuerlig utfordrer den gjennom sine egne utstillinger. Den er på 500 sider, med 398 illustrasjoner, tre essays og en samtale med kunstneren. Bidrag av Daniel Baumann, Stian Grøgaard, Martha Kirszenbaum og Agnes Moraux.

Forlagets omtale:

Ida Ekblad is a painter, sculptor, publisher, music producer, curator, and designer. She also writes. Her sources of inspiration include folk art, fashion, garbage, Samuel Beckett, youth culture, the natural forces of the elements, Gena Rowlands, traditional crafts, and so on. Everyday life is central to her work—as an imposition, but also conveying grace; as a voracious monster and a source of happiness; as a disaster and a glimmer of hope—for in Ekblad’s view, everything is full of promise, including art. Melted Snow, published three years after Ekblad’s exhibition FRA ÅRE TIL OVN at Kunsthalle Zürich, is a lavish and riveting collection of works and exhibitions from 2007–2021, accompanied by newly commissioned texts and a conversation between the artist and Agnes Moraux. “Mess can be confusing to deal with,” Ekblad concedes, “but mess is never out of focus.”

Vardøger spenner over et vidt felt av temaer, med spesiell vekt på politisk økonomi. Tidsskriftet fastholder et udogmatisk, kritisk-marxistisk – og dermed kapitalismekritisk – perspektiv med vekt på empirisk funderte analyser. Dets viktigste oppgave er å formidle samfunnsanalyser og dokumentasjoner for å bidra til avklaring av spørsmål som er vesentlige for den sosialistiske bevegelsen.

Vardøger kommer ut uregelmessig, når utgiverne har stoff de mener er
verdt å publisere, med inntil to numre i året. Når ikke annet blir oppgitt, er artikler i Vardøger fagfellevurdert.

Rød jul er et julehefte som berører, utfordrer og maner til samhold i vintermørket. Rød jul 2022 har et sammensatt utvalg av tegneserier, dikt, essays, skjønnlitteratur og fortellinger – til ettertanke, underholdning og inspirasjon. En god blanding av humor, alvor og samfunnskritikk, ispedd noen historiske perler.

Dette er juleheftet for alle som vil strekke ut beina i en hektisk juletid, og samtidig la seg engasjere til å være med på å skape en bedre og mer rettferdig verden.

Med tekster av: Ali Esbati, Wencke Mühleisen, Inger Bråtveit, Ágota Kristóf, Ingvild H. Rishøi, Bertolt Brecht, Borys Khersonskyj, Jonas Bals, Ewa Sapieżyńska, Galina Rymbu, Olof Palme, Kaisa Hansen-Suckow, Berit Mortensen, Astrid Hauge Rambøl og Magnus J. Delsett, og tegneserier av Liv Strömquist og Ellen Ekman.

Redaktør er Ellen Engelstad.

I 2018, uten noen plan eller agenda for hva som kan skje videre, la Patti Smith ut sitt første Instagram-bilde: et bilde av hånden hennes med den enkle meldingen "Hello Everybody!" Smith, som er kjent for å ta bilder med sitt elskede Land Camera 250, begynte å legge ut bilder fra telefonen, inkludert portretter av barna hennes, radiatoren, støvlene og katten hennes, Kairo. Tilhengere følte en umiddelbar tilhørighet til disse miniatyrvinduene til Smiths verden, fotografier av hennes daglige kaffe, bøkene hun leser, gravene til elskede helter – William Blake, Dylan Thomas, Sylvia Plath, Simone Weil, Albert Camus. Over tid tok en sammenhengende historie om et liv viet kunst form, og mer enn en million følgere reagerte på Smiths unike estetikk i bilder som kartlegger hennes lidenskaper, hengivenheter, tvangstanker og innfall. Her er også bilder fra Smiths arkiver over livet på og utenfor veien, togstasjoner, obskure kafeer, en notatbok alltid i nærheten.

Med over 365 fotografier som tar deg gjennom et enkelt år, er A Book of Days en ny måte å oppleve sinnet til den visjonære poeten, forfatteren og musikeren. Boka er et inspirerende kart over en kunstners liv.

Professor Stein Ugelvik Larsen, som skrev boken Blodbadet i Karelen, skildrer her frontkjemperen Sigurd Stensvaags liv før og under andre verdenskrig. Stensvaag arbeidet aktivt for Nasjonal Samling under krigen i Norge og ble drept på Hasselmann-høyden i den russiske del av Karelen i juni 1944 i kamp med russiske styrker. Fortellingen bygger på Stensvaags egne dagbøker fra krigsårene og dette gir en unik dokumentasjon om livet til frontkjempere og de synspunkter de hadde.
I denne boken analyserer Ugelvik Larsen nøkternt og saklig frontkjempernes motivasjon for å kjempe på tysk side. Forklaringene er mange. Noen er oppspinn, andre er reelle. Ugelvik Larsen har engasjert seg sterkt i arbeidet med å få levningene av norske frontkjempere hjem til Norge, et arbeid som er støttet av Utenriksdepartementet. Boken Blodbadet i Karelen, som kom i 2015, ble innkjøpt av Kulturrådet til norske biblioteker.

Med en brun lærkoffert i hånden dro Vidkun Quisling til Ukraina for å redde menneskeliv - og siden til Adolf Hitler i Berlin, inn i forræderiet. Da Trude Lorentzen får kjøpt landssvikerens koffert starter en medrivende detektivjakt gjennom tiden. Hvem var mannen som ville være Norges egen nazidiktator? Hvorfor reiste han inn i landssviket? Alt, har kofferten hans sett. Kannibalisme. Flerkoneri. Til sammen elleve besøk hos Der Führer. Og hvem har båret videre på den tunge, brune bagasjen etter ham, helt frem til våre dager? Quislings koffert er en uhyggelig aktuell fortelling om å foreta avgjørende valg i historiens veikryss. Boka bygger på podkastsuksessen med samme navn og inneholder hemmeligheter som aldri før er blitt fortalt.

Putins propagandamaskineri har vært i full aktivitet siden Russland angrep Ukraina i februar 2022 og i lang tid før det. Regimet fører en informasjonskrig mot uønskede sivile, politikere og institusjoner verden over. I denne boken avslører den prisbelønte og undersøkende journalisten Jessikka Aro strategiene bak Kremls propagandakrig.

Hun beskriver hvordan nettroll orkestrert av det russiske statsapparatet systematisk kjemper mot medlemmer av opposisjonen, mediehus og frivillige organisasjoner og jobber nesten ubemerket for å destabilisere vestlige demokratier.

Aros sjokkerende beretninger etterlater ingen tvil om at Russland bruker nettkrigføring for å spre feilinformasjon og eliminere fiender.

Jessikka Aro er en prisvinnende journalist i Yle, det finske kringkastingsselskapet, som har spesialisert seg på Russland, ekstremisme og informasjons-krigføring. På grunn av en serie artikler om prorussiske nettroll og deres innflytelse utenfor Russlands grenser ble hun mål for en alvorlig, og fortsatt pågående, propaganda- og hatytringskampanje.

Dialog er basert på en scenesamtale i regi av Al-Jazeera, et helt spesielt møte mellom to toneangivende og sterkt politisk bevisste kunstnere, en ung forfatter og en godt voksen filmveteran.

Édouard Louis har flere ganger uttalt hvor viktig regissør Ken Loach (85) og særlig Loachs film I, Daniel Blake har vært for ham. Og fellestrekkene mellom filmen og Louis' Hvem drepte faren min er mange. Både Louis og Loach har vokst opp i et arbeidermiljø, den ene fem tiår etter den andre - Louis i et belastet og lite politisk bevisst hjem, Loach i et stolt britisk gruvearbeidersamfunn med lange tradisjoner for samhold og kampvilje.
Blant temaene de berører er vold og politikk, sosialdemokratiets svik og arbeiderklassens vending mot det ytterste høyre, skam og språk, samt kunstens rolle, som beveger, men også som mulig undertrykker.

Resultatet er innsiktsfullt og utfordrende, kanskje også provoserende, og et uvurderlig bakgrunnsmateriale for Édouard Louis store og stadig voksende leserskare.

Da Arild Andersen fikk en telefon høsten 1980 om han kunne tenke seg å sette sammen et drømmeband til Moldejazz 1981, så var han ikke vanskelig å be. Lista over kandidater var lang, men etter mye frem og tilbake endte det opp stjernelaget Bill Frisell, Alphonse Mouzon og John Taylor. Konserten i Idrettens Hus i Molde ble en magisk opplevelse og NRK-opptaket kom ECM-sjef Manfred Eicher for øre og året kom deler av musikken ut på vinyl. I 2000 kom cd-versjonen med fire ekstra spor. Både Andersen og Frisell mener konserten som førte til Molde Concert ble helt avgjørende for den fremtidige karrieren deres. 

For 25 år siden fant det sted et funky paradigmeskifte i norsk musikk: D’Sound ga ut sitt debutalbum «Spice of Life» og 25 000 solgte CD’er senere står nå gullplata som en moderne klassiker, som er både elsket og hatet av musikkpolitiet i landet. Albume er fFormet og inspirert av afroamerikansk jazz, soul og funk-musikk, men skapt av en trio fra Trondheim, Molde og Volda. Kim Ofstad, Jonny Sjo og Simone sitt nyskapende og unorske band ble blant anent kalt for Norges hyggeligste band, kristenbandet, flinkisbandet, og ikke minst -- Norges beste liveband!  Norsk soul hadde ligget død i mange år, men noe skjedde på midten av 90-tallet da nattklubber som Head On dukket opp og ikke bare formet bybildet, men også hvordan unge, sultne artister ville skape ny musikk. Albumet ble produsert av supertrioen Jan Bang, Espen Berg og Hans Olav Grøttheim, og den dag i dag brukes plata som demonstrasjons-CD på en rekke Hi-Fi butikker når de skal vise hvor bra deres nye høyttalere låter. Det mest unike er likevel at hvis man lar en utenlandsk musikkekspert høre albumet i 2021, uten å vite noe om det, så vil neppe klare å finne ut om albumet er spilt inn på 70-tallet, eller i forrige uke. Dette er et tidløst album, og den spennende historien om plata vil bli fortalt i denne boka.

Världen Nina Hemmingsson tecknar i ord är en vanlig värld, full av den vanliga ­jakten på bekräftelse och kärlek. Men där finns också ett under­liggande hot, ett varsel om en annalkande ­katastrof mitt i radhusområdet. Det som hotar att explodera och rubba ordningen är en skapande kvinnas kamp för att få leva och verka, precis så som hon är. Utan att förställa sig.

I Rum utan titel lyfter Nina Hemmingsson med små medel och en precis och lyhörd prosa över sin bildvärld och sitt sound till text och bokstäver. En roman om en relations sammanbrott och en blivande konstnärs uppbrott.

Boken Jens S Jensen Samlat verk visar för första gången bredden och djupet hos en av efterkrigstidens viktigaste svenska fotografer. Under fyra decennier, från 1973 till 2013, dokumenterade fotografen och författaren Jens S Jensen (1946 2015) Hammarkullen utanför Göteborg. Det är en helt unik skildring av ett miljonprogramsområde och dess invånare. Jensens blick för både samhälleliga strukturer och de enskilda människornas liv och drömmar gör att dokumentationen blir en djupdykning i ett Sverige präglat av såväl rekordåren som nedmonteringen av välfärdsstaten. Med tio års mellanrum återkom Jensen till både Hammarkullen och de personer han mötte 1973. I den historia som bilderna och berättelserna formar får vi följa hur deras liv utvecklas och de förändringar bostadsområdet och samhället genomgår. I mitten på 1970-talet gjorde Jensen även en inträngande dokumentation av Volvofabriken i Torslanda, som då var Europas största bilfabrik. Han intervjuade arbetarna och företagsledningen och skildrade det slitsamma jobbet vid bandet. Dokumentationen av Hammarkullen och Volvo bildar en diptyk som handlar om två fundament i det moderna samhället arbete och boende och hur det på ett genomgripande sätt styr människors liv och möjligheter.

Parallellt med de stora dokumentära projekten gjorde Jens S Jensen också en rad mer personliga arbeten. De kretsar kring relationer och barn och att skapa ett liv. Här finns också en mörk familjehistoria som sträcker bakåt till 1900-talets början, och bort till platser som Tahiti. I sin omfattande essä skriver Niclas Östlind om Jensens arbete och väver samman de olika delarna och sätter hans samlade verk i ett vidare fotohistoriskt sammanhang. Det börjar med de första publiceringarna i svenska och internationella fototidskrifter i början av 1970-talet och avslutas med medverkan i utställningen The Century of the Child på Museum of Modern Art i New York 2012 och utställningen Hammarkullen 40 år senare på Hasselblad center 2013. Boken är rikt illustrerad med återgivningar i faksimil ur Jensens böcker och ett stort antal tidigare inte publicerade bilder. Den innehåller också ett samtal om Jens S Jensens arbete och betydelse mellan fotograferna och konstnärerna Annika Elisabeth von Hausswolff, Kerstin Hamilton, Jenny Källman och Hendrik Zeitler.

Kan träd frysa? Varför är tallbarren olika långa? Om en slemsvamp inte är en svamp - vad är det då? Är du nyfiken på skog och vill veta mer?  

Boken tar dig med på en upptäcktsfärd i den svenska skogen som kittlar läsarens lust att ge sig ut på jakt efter egna nyfikenheter. Genom vackra foton och förklarande ord får läsaren besöka ett antal skogar och se detaljer och väcka nyfikenheter. Nyfiken på skog är alltså inte en allomfattande faktabok som beskriver den svenska skogen från a till ö. Grundtanken för boken är att utgå från det som vi träffar på i skogen, det vi har frågor kring, saker vi är nyfikna på och vill veta mer om. Vad är det du ser i skogen? Vanliga fenomen, saker du inte tänker på eller saker du kanske inte kan formulera en fråga kring eller inte har någon att ställa frågan till.

Nyfiken på skog är ett sätt att tillgängliggöra skogen för fler människor genom att sprida kittlande kunskap om skog till nyfikna människor, gamla som unga, skogserfarna likväl som helt oerfarna.  

Med boken hoppas författaren att den svenska skogen tillgängliggörs för fler och att kunskapen om det svenska skogslandskapet ökar. Detta är i synnerhet viktigt i ett samhälle där allt fler bor längre bort från skogen i städer och har en sjunkande kunskapsnivå om skogen samtidigt som skogen tar en allt större plats i samhällsdebatten och forskning pekar på naturens betydelse för vår hälsa och vårt välmående.  

I denne essaysamlingen har en av vår tids aller mest anerkjente og toneangivende kritikere, James Wood, gjort et utvalg av de beste essayene fra de siste tjue årene av sin produksjon. Her møter vi både Dostojevskij og Cervantes, Auster og Knausgård, Zadie Smith og Keith Moon, for å nevne noen av de endeløst mange som legges under Woods lupe. Samlingen inneholder en type essayistikk som setter spor i samtidslitteraturen: Slående, lettleste og informasjonsspekkede tekster som berører et vidt spekter av tema fra litteratur og musikk, til tanker om livet og erindringer fra barndommen i Nord-England.
Seriøs observering er ikke en bok som retter seg primært mot spesialister eller litteraturvitere; den henvender seg til den alminnelige interesserte leser, til alle bokelskere og alle som er nysgjerrig på litteraturens irrganger.

Britiskfødte James Wood (f.1965) har i løpet av tre tiår etablert seg so en av de mest markante og toneangivende litteraturkritikere i verden, med sine artikler i ledende publikasjoner som The Guardian, The New Yorker, The New York Times og The London Review of Books. Foruten flere essay har han også utgitt to romaner, noe som kanskje bidrar til at hans innsikter i hvordan god litteratur blir til får en særskilt autoritet og tyngde. Seriøs observering er hans andre essaysamling på Pelikanen.

I år 852 reiste en velstående ung kvinne den lange sjøveien fra kjøpstaden Birka i Sverige til Dorestad i Nederland, den viktigste handelshavnen i Nord-Europa. I en tid hvor de færreste la ut på lange reiser, var Katla, som kvinnen het, et unntak. Hva kan denne reisen fortelle om skandinaviske kvinners posisjon i vikingtiden? Det er ikke mye vi vet om Katlas liv, men kildene Luit van der Tuuk har studert, danner grunnlaget for en fengslende fortelling om den unge kvinnens liv og hennes samtid, og om hvordan Katlas sjøreise kan ha forløpt. Underveis blir vi kjent med mektige regenter, vikinger, pirater, byer og handelssteder. Vi blir satt inn i sjøfart, politiske forhold og maktkamper i Nord-Europa, tro og overtro, i en historie som har Katla som drivkraft. En rekonstruksjon av et vikingskip, av samme type Katla kan ha reist med, utgjør en egen del av boken.